Aktuell forskning – 2021-02-05

Det finns en myt om att man inte har en aning om vad stamning beror på och att stamning är en mystisk gåta som ingen lyckats lösa. I själva verket vet man faktiskt rätt mycket om vad stamning är och beror på. Så för att slå hål på den här myten, är det viktigt att nya rön når utanför forskargrupperna och blir kända för allmänheten. 

Vart tredje år går den internationella konferensen Oxford Dysfluency Conference av stapeln, där forskare och kliniker verksamma inom området stamning och skenande tal möts och redogör för och diskuterar nya fynd och framsteg som görs inom fältet. I år var konferensen digital, med deltagare från hela världen. Flera undersökningar som presenterades på konferensen hade gjorts av forskare som själva stammar, både kvinnor och män.

Många intressanta infallsvinklar och perspektiv diskuterades. Bland annat talades om att vi bör ta vara på, och inte skilja ut, de olikheter som finns hos oss människor. Varför inte beskriva stamning som en del av ”neurologisk mångfald” (på engelska neuro-diversity), eftersom mångfald är en del av den mänskliga erfarenheten, i stället för en ”neurologisk brist” (på engelska neuro-deficit)? Många presentationer och diskussioner handlade om hur stamning av samhället kan uppfattas som ett problem som måste ”fixas” av individen själv. Man pratade om att det istället är samhället som måste reformeras och ”fixas” för att alla ska bli inkluderade och få vara med på lika villkor.

Stamning har, historiskt sett, ofta definierats utifrån lyssnarens perspektiv. En forskare och logoped som ägnat en stor del av sitt 25-åriga yrkesliv åt att vända på perspektivet heter J. Scott Yaruss, verksam vid Michigan State University, USA. I detta inlägg om nya rön som framkommer i forskning om stamning har vi valt att redogöra för den artikel som han i december 2019 publicerade i samarbete med logoped och forskare Seth Tichenor vid samma universitet. Artikeln heter ”Stuttering as Defined by Adults Who Stutter”, som översatt till svenska blir ungefär ”Stamning så som det definieras av vuxna som stammar”, och är publicerad i Journal of Speech, Language, and Hearing Research. [1]

Studien syftar till att utveckla en definition av upplevelsen av stamning så som den uppfattas av personen som stammar själv, både precis när stamningen uppstår i talet och hur den påverkar livet i stort. Genom ett internetbaserat frågeformulär fick 430 vuxna personer som stammar svara på hur de definierar begreppen ”stamning” (på engelska stuttering) och ”stamningsögonblicket” (på engelska moment of stuttering).

Materialet analyserades av författarna med hjälp av kvalitativ forskningsmetod, där svaren delades in i sex olika teman, till exempel ”Kontrollförlust/känsla av att sitta fast”, som handlar om att inte kunna prata på det sätt man vill och ”Kognitiva reaktioner”, som handlar om hur bland annat identitet och självkänsla kan påverkas av stamning.

Författarna kommer fram till att stamning, eller upplevelsen av stamning, så som deltagarna i studien beskriver den, främst handlar om en inre känsla av att fastna eller förlora kontrollen, redan innan orden lämnat munnen. Den här inre känslan kan leda till olika reaktioner när personen hanterar att inte kunna kommunicera på det sätt han eller hon hade tänkt. Dessa reaktioner och följderna de kan få (känslomässiga, beteendemässiga och kognitiva) är också en del av definitionen av stamning. Det primära vid stamning verkar alltså inte vara det som är mest uppenbart för lyssnaren, till exempel omtagningarna eller blockeringarna, utan det som sker inom individen, både fysiskt och känslomässigt.

Även lyssnaren kommer in på ett hörn i tematiken, då många deltagare i studien tar upp hur lyssnarens reaktioner, eller rädsla för lyssnarens reaktioner, påverkar upplevelsen av stamning.

Studien hade många deltagare och de flesta av dem hade tidigare erfarenhet av behandling, stöd- eller självhjälpsgrupper. Detta kan ha bidragit till hur de ser på begreppet stamning, vilket författarna påpekar i slutet av sin artikel.

Förhoppningen hos författarna är att den personcentrerade definitionen av stamning som presenteras i artikeln leder till att vi bättre förstår stamningens varierande natur och därmed bidrar till förbättringar både i logopedisk utredning och behandling samt i forskning. 

Av: Sara Edén
Leg logoped
Specialistmottagning för stamning och skenande tal
Logopedkliniken, Danderyds sjukhus

Av: Ineke Samson
Leg logoped, MSc, specialist talflytstörningar
Specialistmottagning för stamning och skenande tal
Logopedkliniken, Danderyds sjukhus
Doktorand, Karolinska Institutet


[1] Tichenor, S. E., & Yaruss, J. S. (2019). Stuttering as defined by adults who stutter. Journal of Speech, Language, and Hearing Research62(12), 4356-4369