Historik

Stockholms stamningsförening (SSF) bildades redan 1954 och är därmed en av världens äldsta föreningar för människor som stammar

Stockholms stamningsförening bildades 1954, under namnet P-club. P stod här för plus och positiv och präglar således den bild man ville ge de talhämmade – för att använda dåtidens terminologi – en mer positiv självbild av sig själva och sitt handikapp. I föreningens stadgar för 1990 presenterar man sig som ”en partipolitiskt oberoende sammanslutning av stammande som genom samarbete och ömsesidigt stöd inom ramen för självhjälpsprincipen vill komma tillrätta med problem som hänger samman med stamning.” Dessutom vill man verka för spridande av information om stamning och för att forskningen utvecklas på området liksom behandlingsmetoderna.

Under 1950-talet var organisationens omfattning relativt begränsad. Någon större aktivitet märker vi inte förrän en bit in på 1960-talet, då man bland annat börjar att ge ut tidskriften Plus i stencilerad form (1962). Syftet med tidskriften är främst att ge information om och kring stamning. Till och från ges också P-papper ut, en tidskrift snarast att betrakta som en klubbtidning.

Under 1960-talet ägnas en inte oväsentlig del av föreningens verksamhet på konferenser av olika slag. Bland annat besöker man den stora stamningskongressen i Wien 1965.

Diskussionerna kring bildandet av en riksorganisation förs redan på 1960-talet – önskemålet finns redan med i föreningens stadgar vid bildandet, men det kommer att dröja fram till 1977 innan Riksförbundet P-club (nuvarande Stamningsförbundet) bildas. Fram till dess kan P-cluben i Stockholm sägas fylla en sådan funktion.

Anledningen till bildandet av riksorganisationen kan till stor del förklaras med behovet av en central organisation i samband med den stora informationskampanjen om stamning som igångsätts det året. Lokalföreningarna står emellertid fristående från riksorganisationen och måste själva söka medlemskap. Lokalföreningarna företräds i riksorganisationen genom ombud som utses på årsmötet. I och med bildandet av en riksorganisation övertas också utgivandet av Plus från Stockholmsklubben. Tidskriften har då sedan 1968 utkommit i tryckt form och verkat som ett nordiskt forum för frågor rörande stamning.

På senare år har dock ambitionsnivån sänkts något och har idag mer funktion av föreningstidskrift. Då namnet P-club ständigt förväxlas med verksamhet av mer tvivelaktig form, ändras namnet 1988 (efter att under ett antal år gått med tillägget Föreningen för stammare) till att benämnas FSS / Plusklubben. 1995 skedde återigen en namnändring till Stockholms stamningsförening.

Ingegerd Blackerts fond (IB-fonden) överfördes till Stamningsförbundet våren 2009. Beslutet togs vid Stockholms Stamningsförenings årsmöte den 11 februari 2009. För information kontakta kansliet@stamning.se eller telefon 08 720 61 12.

Källor

  • Stockholms stadsarkiv